Till start

Vårdgivarguiden

Vård och behandling ska bedrivas på ett sätt som innebär så lite belastning på miljön som möjligt samtidigt som vård alltid ska ske efter behov och vara patientsäker. Miljöpåverkan från vården uppstår till exempel på grund av användning av förbrukningsartiklar, kemikalier och läkemedel, konsumtion av livsmedel, transporter av patienter och personal samt utsläpp av medicinska gaser.

Miljöcertifiering

I många avtal är det krav på att verksamheten ska ha ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande.

Olika standarder för miljöcertifiering

Miljöcertifikat enligt en viss standard garanterar att en produkt eller tjänst uppfyller givna kvalitetskrav. En verksamhet som vill bli certifierad enligt en viss standard måste leva upp till de krav som standarden ställer. Certifikaten utfärdas av särskilt utsedda oberoende revisorer.

Idag finns många olika internationella standarder som berör olika områden. ISO-standard 14001, som anger krav på miljöledningssystem, är en av dem. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedömer att EU:s standard för miljöcertifiering, Eco Management and Audit Scheme, EMAS, är likvärdig med ISO-standard 14001.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, utser vilka organisationer som har rätt att utfärda miljöcertifikat enligt ISO-standarderna.

Rapportering till certifieringsorgan

Samtliga miljöcertifierade vårdgivare behöver skicka in verksamhetens HSA-id digitalt till sitt certifieringsorgan. Du fyller i mallen nedan. När detta är gjort en gång behöver uppgifter till certifieringsorganet endast skickas in vid förändringar gällande vilka verksamheter som ingår i certifikatet, eller exempelvis förändringar av HSAID. För verksamheter som tillhör SLSO sköts denna rapportering centralt. Rapporteringen är också en del av avtalsuppföljningen.

Miljödiplomering

För vissa verksamheter gör kraven i avtalen gällande att verksamheten kan vara miljödiplomerad som ett alternativ till att ha ett certifierat miljöledningssystem.

För att bli miljödiplomerad behöver verksamheten följa ett antal lagkrav kopplade till miljö. Dessutom krävs att alla verksamheter har identifierat sin miljöpåverkan och satt upp mål rörande miljö. Utöver detta finns det ytterligare frågor om verksamhetens miljöarbete som måste besvaras och levas upp till för att uppnå godkänd nivå.

Diplomeringen ska förnyas årligen. Den är webbaserad och du loggar in med verksamhetens HSAID via länken nedan.

Hitta HSAID i Elektroniska katalogen

Om du inte känner till eller är säker på verksamhetens HSAID kan du gå in och söka med verksamhetens namn i Elektroniska katalogen, Ek. För att söka i Ek behöver du vara ansluten till Region Stockholms kommunikationsnät SLL-net eller ha ett SAM-konto.

Kontakt

Har du frågor kan du vända dig till din avtalshandläggare eller kontakta funktionsbrevlådan för miljödiplomering.

Frågor om miljödiplomering

Miljöutbildningar

I Region Stockholm kan du som arbetar inom regionens verksamheter, eller i en verksamhet som arbetar på uppdrag åt regionen, gå olika miljökurser. De huvudsakliga miljöutbildningarna i Region Stockholm är de webbaserade kurserna Grundläggande hållbarhetsutbildning i Region Stockholm och Läkemedel & miljö. Du bör göra om utbildningarna vart femte år. Alla utbildningar ligger på Lärtorget.

Introduktion till Region Stockholms hållbarhetsarbete

Måndag 20 maj 09.00–11.30
Plats: Stortorget plan 2, Lindhagensgatan 98

Region Stockholm driver ett ambitiöst hållbarhetsarbete där målet är en socialt, ekonomisk och miljömässig hållbar framtid. Denna introduktion är en möjlighet för dig att fördjupa dig i hur hållbarhetsarbetet ser ut inom Region Stockholm, hur det utvecklats över tid, vad som är prioriterat, hållbarhetsmål och hållbarhetsstyrning och hur regionens verksamheter arbetar med hållbarhet. Det är en fördjupning i jämförelse med den webbaserade och grundläggande hållbarhetsutbildningen (Grundläggande hållbarhetsutbildning i Region Stockholm) som du når via Lärtorget.

Läkemedel

Läkemedel har mer eller mindre stor påverkan på miljön både vid tillverkning, felaktig kassation och användning. Eftersom många läkemedel är framtagna för att stå emot biologisk nedbrytning kan de finnas kvar i miljön under lång tid.

Kassation

En viktig del i arbetet med att minska miljöpåverkan från läkemedel är att minska onödig kassation av läkemedel samt att tillse att läkemedelsavfall hanteras och kasseras korrekt. Ansvaret för att avfall, även läkemedel, hanteras och kasseras korrekt ligger på den enskilda verksamheten. På varje arbetsplats ska det finnas en miljöansvarig.

Mer information om läkemedel och miljö finns på Janusinfo.

Här finns exempel på hur man kan jobba inom verksamheten för att minska onödig kassation.

Kemikalier

Region Stockholms utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter från och med 2017.

Region Stockholms utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor från och med 2017.

Mall som verksamheten kan använda för att upprätta kemikalieförteckning.

Hållbara patientmåltider

I regionen finns det en vägledning för hållbara patientmåltider som ger förtydligande och stöd i hur vårdverksamheter som serverar patientmåltider kan arbeta för att nå målen i miljöprogrammet.

Miljöhänsyn vid klädval

Region Stockholms hållbarhetspolicy och hållbarhetsstrategi anger att miljö- och klimatpåverkan från vårdverksamheter ska minska, bland annat genom att främja återanvändning av produkter och material.  Engångstextilier har ungefär 7-11 gånger så stor påverkan på klimatet än flergångstextilier per användning och de bränns efter användning. Regionledningskontorets avdelning för hållbarhet och internationella frågor har här tillsammans med Vårdhygien Stockholm besvarat ett antal frågeställningar som kan komma att uppstå kring valet mellan engångstextilier och flergångstextilier.

Dokumentet syftar till att ge kunskap om hur miljöpåverkan kan minska genom rätt klädval inom vård och omsorg i Region Stockholm samt att främja en korrekt användning av engångstextilier.

Kontakt

Enheten för hälsoutveckling

  • Uppdaterad: 12 februari 2024

  • Faktagranskad: 12 februari 2024

  • Redaktör: Stina Wernstedt

  • Faktagranskare: Karin Svartengren, hälso- och sjukvårdsförvaltningen