Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Mål och insatsområden 2022–2023

Nationellt programområde psykisk hälsa har identifierat följande fem initiala områden där man särskilt vill öka förutsättningarna för jämlika insatser i landet. Genom att sammanställa olika kunskapsunderlag i så kallade vård- och insatsprogram, som beskriver insatser från såväl specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst som skola, och tillgängliggöra dem på en och samma plats vill man främja helhetssyn i arbetet med att öka förutsättningarna för god vård.

  • schizofreni och liknande tillstånd
  • missbruk och beroende
  • adhd
  • självskadebeteende
  • depression och ångestsyndrom

Mål och insatsområde 1: schizofreni och liknande tillstånd

Gruppen personer som insjuknar i schizofreni och liknande tillstånd är prioriterade nationellt och regionalt. Det övergripande målet är att lindra symtom och öka funktion, öka självständighet och delaktighet i samhället, förhindra återinsjuknande, samt förebygga fysisk ohälsa hos invånare som insjuknar i och lever med schizofrenidiagnos. Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för förstagångsinsjuknade, och nationellt arbete med ett vårdförlopp för fortsatt vård och behandling pågår. Regionalt pågår ett införande som stödjer användandet av evidensbaserade åtgärder. Brukar-och anhörigperspektiv är viktigt och finns med både när det gäller analyser och prioriteringar, samt i förbättringsarbetet. I samverkan med RPO levnadsvanor har insatser gällande fysisk aktivitet för psykospatienter identifierats som ett exempel på preventivt arbete som ska utvecklas. Att en ökad andel patienter erbjuds depotinjektioner som rekvisitionsläkemedel har tillsammans med Läkemedelskommitténs expertgrupp identifierats som en viktig förbättring att verka för.

Mål och insatsområde 2: missbruk och beroende

RPO stödjer införandet av det nationella vård- och insatsprogrammet för missbruk och beroende som syftar till att öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ. Detta sker genom uppdatering av regionala kunskapsstöd och genom att i berörda verksamheter lyfta fram möjligheterna till uppföljning och analys med stöd av kvalitetsregistret Bättre beroendevård. Samtliga variabler i registret utgår från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för missbruks- och beroendevård och registrets täckningsgrad är mycket hög i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det är därför ett viktigt redskap för vårdgivare som möter patientgruppen i deras utvecklingsarbete. Läkemedelskommitténs expertgrupp lyfter till exempel fram indikatorn ”andel patienter med diagnos alkoholberoende som får återfallsförebyggande läkemedelsbehandling”.
Ett särskilt fokus kommer att läggas på mål och uppföljning av som har bäring på ambitionerna i den så kallade Samsjuklighetsutredningen, som handlar om vård för personer med både ett skadligt bruk eller beroende och psykisk sjukdom. Om utredningens förslag om att samla ansvaret för vård och behandling hos en huvudman realiseras kommer det att kräva upptrappade insatser de kommande åren.

Analys och uppföljningsområden 2022–2023

Gruppen patienter där det finns en frågeställning om adhd har ökat under en längre tid. Det nationella vård- och insatsprogrammet flyttar fokus från utredning till stöd och behandling och omfattar i hög grad insatser som ska ske både i regional och kommunal verksamhet. Att etablera aktiva samverkansformer är därför centralt inför införandet i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det är också viktigt att identifiera de indikatorer som går att använda för att analysera, följa upp och utvärdera förväntade förbättringar. Under 2022–2023 kommer en regional gapanalys att genomföras för att landa i gemensamma mål och en plan för uppföljning.

Det nationella vård- och insatsprogrammet (VIP) om självskadebeteende är grunden för det andra analys och uppföljningsområdet i RPO psykisk hälsa. I VIP:en tydliggörs behovet av rätt bemötande, riktad behandling, samordning och kontinuitet för en personcentrerad och god vård. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland behöver regionalt kunskapsstöd uppdateras utifrån detta och en gapanalys ske om de styrande dokument och utbildningar som idag är i bruk.

Det görs stora satsningar på en mer jämlik och tillgänglig vård för personer med psykisk ohälsa i primärvården, särskilt när det gäller barn och unga, i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. RPO psykisk hälsa ser behov av analyser och uppföljningar av vad detta får för effekter, i samverkan med RPO primärvård. När det gäller suicidprevention och uppföljning av ungdomar efter suicidförsök kommer samverkan med RPO barn och unga inledas i syfte att stärka vårdkedjan och det förebyggande arbetet.

Personer som drabbas av depression och ångestsyndrom är en prioriterad grupp nationellt. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp tas fram och det regionala införandearbetet kommer att inledas med en regional gapanalys i samverkan med RPO primärvård.

Prioriterat sakkunnigarbete 2022–2023

En prioriterad aktivitet är att följa upp i vilken utsträckning invånare, brukare och patienter erbjuds de insatser som förordas i VIP:ar och nationella vårdförlopp, inom såväl regionens verksamheter som hos kommunerna. Flera nationella kvalitetsregister inom området, till exempel Bipolär, ECT, Bättre beroendevård och Rättspsyk, har nu så pass hög täckningsgrad att de går att använda för öppna jämförelser och förbättringsarbete. Socialstyrelsen genomför en utredning om utveckling av samtliga kvalitetsregister i området psykisk hälsa. Det finns dock flera områden där det behöver undersökas vilka datakällor/kunskapskällor som kan användas för att göra gapanalyser och uppföljning.

En central del i arbetet med spridning av nationella program och vårdförlopp är att förvalta och uppdatera innehållet i det etablerade regionala kunskapsstöd som psykiatristöd.se utgjort. Innehållet är nu publicerat i en ny form på webbplatsen Kunskapsstöd för vårdgivare. Tyvärr har detta lett till en drastisk minskning i antalet besök av vårdens medarbetare. Att hålla materialet uppdaterat och användbart är ett omfattande och utmanande arbete. Under 2022–2023 behöver det därför göras en genomgång av samtliga kunskapsstöd i syfte att ensa, avsluta dubbelarbete och ta fram en hållbar plan för förvaltning. RPO psykisk hälsa kommer utöver detta också att bidra i utvecklingen av Kunskapsstöd för vårdgivare genom att vårdförloppet för schizofreni kommer utgöra pilot för publicering av kunskapsstödet utifrån roll- och situationsorienterade principer. RPO psykisk hälsa ser det som mycket angeläget att påverka utformningen av både det regionala och nationella digitala kunskapsstödet så att dessa bidrar på ett praktiskt sätt i det dagliga arbetet med patienter/brukare i både region och kommun.

En stor del av de övriga aktiviteterna för är långsiktigt arbete som handlar om att skapa strukturer och samarbetsformer mellan olika aktörer men även att avgränsa och prioritera arbetet i programområdet.

Kontakt

  • Uppdaterad: 9 juni 2022

  • Faktagranskad: 9 juni 2022

  • Redaktör: Eleonore Holmgren

  • Faktagranskare: Lisa Sigtryggsson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen