Inriktning för kunskapsstyrning 2024–2025 fastställd
Hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt inriktningen för arbetet med kunskapsstyrning under verksamhetsåret 2024–2025. Arbetet berör breda sjukdomsgrupper och drivs av 27 regionala programområden i nära samverkan med vårdens verksamheter.
Inriktningen beskrivs i mål och insatsplaner för de regionala programområdena, RPO, vilka innehåller insatsområden, analysområden och prioriterat sakkunnigarbete. Övergripande handlar det om att utveckla och införa kunskapsstöd som vårdens medarbetare kan använda i mötet med patienten. Målet är att invånarna ska erbjudas en än mer jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv hälso- och sjukvård.
– Utvecklingsarbetet inom kunskapsstyrningen täcker i hög grad in de områden som är de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Stockholms län. Det visar en jämförelse som genomförts inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med vårdbehovsanalyser. Till exempel ingår arbete som förbättrar vård och behandling för patienter med hjärtinfarkt, stroke, smärta och fallskador i mål och insatsplanerna för ett flertal RPO, säger Cecilia Carlens, enhetschef, kunskapsstyrning och stöd, hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Nytt för verksamhetsåret 2024–2025 är att RPO har identifierat åtgärder som bör göras i mindre utsträckning inom hälso- och sjukvården. Det handlar om åtgärder som inte är värdeskapande för patienterna och som RPO kommer rekommendera vården att fasa ut. Till exempel behandlingar med svag balans mellan risk och nytta eller åtgärder som inte stöds av tillräcklig evidens.
Det etableras allt fler samarbeten mellan olika RPO kring insatser som spänner över flera vårdområden. Till exempel finns fyra personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp som berör svårläkta sår och som nu införs genom samarbete mellan fyra RPO. Samarbeten pågår kring långvarig smärta och palliativ vård, och håller på att etableras kring patientgruppen sköra äldre.
– Jag är mycket stolt över alla insatser som våra RPO och vårdverksamheter gör inom kunskapsstyrningen till nytta för patienterna. Några exempel på kunskapsstöd som hittills har införts och som numera utgör praxis i hälso- och sjukvården är de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen för sepsis, stroke och TIA, reumatoid artrit samt schizofreni, säger Cecilia Carlens.